vart tog lovet vägen?
nu har jag målat klart alla väggar i mitt rum:) nu är det bara några möbler jag ska måla i svart.
det blev faktiskt rätt bra med väggen. jag är iaf nöjd, hel-nöjd:)
vart tog lovet vägen förresten? fan vad jag hade sett fram emot det här lovet. jag trodde att det skulle bli våran tid. men jag hade fel. fyfan vad jag hade fel. inget har ändrats, eller hur? hur mkt jag än hoppas så har det inte det. det är mitt problem.. att jag hoppas. jag hoppas på något som inte finns tror jag. och därför bygger jag upp en förväntan inom mig som spricker lika mkt varje gång...
det är som en ballong som fylls med luft hela tiden, tills den spricker när den inte klarar mer. så kan man förklara hur det känns. men du gör så att jag tar upp en ny ballong varje gång ändå. samma färg, med samma hopp. men grejen är att för varje ballong jag tar upp, desto mindre klarar dom av. desto mindre klarar jag av. du läser troligtvis ändå inte det här. så vad är det för idé? ingen aning. men om du läser.. ja.. då hoppas jag att du förstår. eller iaf försöker för du kommer aldrig att kunna förstå helt.
idag är en skitdag. allting har gått fel. jag hade sjukt mkt planer inför idag och hade sett fram emot idag i mer än en vecka. så spricker alla planer och det slutar med att jag ligger hemma i min säng. ska vara med familjen idag och jag är deppig till max. fanfanfan säger jag bara. orkar inte, verkligen inte. allt är bajs. så ni vet..
fan vad hände med mig? för någon dag sen var jag såå jävla glad. alla har väl sina dåliga dagar. jag har min nu. vintern börjar komma och det ligger snö på marken. mitt undermedvetna blir nog rädd, för jag hatar att vara ensam. jag gör det. jag blir rädd, jag vill inte. men samtidigt vill jag för jag vet att jag behöver det. fan vad jag behöver det. men att vara ensam i vinter? då vill man ju ha någon att mysa med. men när denna någon inte finns, vad gör man då?
now i know what i don't want.
i learned that with you (?)
fan vad jag vill att paulina ska komma just nu, men det går inte för hon är på modevisningen. fanfanfan. saknar dig<3
det blev faktiskt rätt bra med väggen. jag är iaf nöjd, hel-nöjd:)
vart tog lovet vägen förresten? fan vad jag hade sett fram emot det här lovet. jag trodde att det skulle bli våran tid. men jag hade fel. fyfan vad jag hade fel. inget har ändrats, eller hur? hur mkt jag än hoppas så har det inte det. det är mitt problem.. att jag hoppas. jag hoppas på något som inte finns tror jag. och därför bygger jag upp en förväntan inom mig som spricker lika mkt varje gång...
det är som en ballong som fylls med luft hela tiden, tills den spricker när den inte klarar mer. så kan man förklara hur det känns. men du gör så att jag tar upp en ny ballong varje gång ändå. samma färg, med samma hopp. men grejen är att för varje ballong jag tar upp, desto mindre klarar dom av. desto mindre klarar jag av. du läser troligtvis ändå inte det här. så vad är det för idé? ingen aning. men om du läser.. ja.. då hoppas jag att du förstår. eller iaf försöker för du kommer aldrig att kunna förstå helt.
idag är en skitdag. allting har gått fel. jag hade sjukt mkt planer inför idag och hade sett fram emot idag i mer än en vecka. så spricker alla planer och det slutar med att jag ligger hemma i min säng. ska vara med familjen idag och jag är deppig till max. fanfanfan säger jag bara. orkar inte, verkligen inte. allt är bajs. så ni vet..
fan vad hände med mig? för någon dag sen var jag såå jävla glad. alla har väl sina dåliga dagar. jag har min nu. vintern börjar komma och det ligger snö på marken. mitt undermedvetna blir nog rädd, för jag hatar att vara ensam. jag gör det. jag blir rädd, jag vill inte. men samtidigt vill jag för jag vet att jag behöver det. fan vad jag behöver det. men att vara ensam i vinter? då vill man ju ha någon att mysa med. men när denna någon inte finns, vad gör man då?
now i know what i don't want.
i learned that with you (?)
fan vad jag vill att paulina ska komma just nu, men det går inte för hon är på modevisningen. fanfanfan. saknar dig<3
Kommentarer
Trackback
