OVILLKORLIG KÄRLEK?

det finns ingen som visat mig kärlek som han har.
äkta kärlek. inga hinder. inga bortförklaringar. rena känslor.

det är läskigt, skrämmande ibland. tanken på att jag kanske inte uppskattar det så mycket som jag faktiskt borde. aldrig har jag haft en man som är så lik mig själv, som fyller upp mina brister. självklart finns det brister och fallgropar, men det är väl dem som gör att man vill fortsätta? jag vet iaf att om jag skulle förlora dig nu så finns det miljoner saker jag skulle sakna.

fan, vem kunde tro för ett halvår sedan att jag skulle sitta här och skriva sånt här kärlekstrams? jag som var totalt emot kärlek. kommer ni ihåg? jag hade fått mitt hjärtat krossat i miljoner bitar av samme pojke gång på gång. drömmarna som han på något sätt alltid lyckades hålla i liv. de som krossade mig inifrån. som en drog man inte kan bli helt fri från.


snygg mugg från stockholm. (övar fortfarande på bildregideringen)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0