MOBERG

idag är det endast 10 dagar kvar. 10 dagar kvar innan jag blir halvt kvinna. jag har väntat länge nu och inser att det är dags att ta steget. det känns liksom rätt den här gången. efter den dagen kan inget ta tillbaka det. det kommer föralltid att ha blivit så. det är nu bestämt och det är oundvikligt. jag kan inte dra mig ur nu väl? nej, det fungerar inte så. och om jag är nervös? det är klart som fan jag är! jag längtar och bävrar samtidigt inför den här dagen.. folk har försökt att lugna ner mig, sagt att det är ingen fara. det går snabbt över, och man känner ingenting. kanske lite lycka, lite sorgsenhet. men jag vet inte. det återstår väl att se... eller vad säger ni? ni som redan vart med om det?